YAMATO
Vi såg den här japanska trumtruppen igår kväll.. det var fantastiskt, en otrolig upplevelse. Gå och se dom om du kan - du kommer inte att ångra dig. Imorgon är de i Halmstad, 1/4 Gävle, 4/4 Säffle och 6/4 Falköping. www.riksteatern.se/yamato
http://www.youtube.com/watch?v=pZO47QxV-iY&feature=related
Deras egen hemsidan: http://www.yamato.jp/
Ungefär 3 min in i klippet kommer de igång... Men det är ingenting mot att se dom live. Det kändes i hela bröstkorgen. Det var vackert, mäktigt och samtidigt fanns så mkt glädej och humor. De böjd verkligen på sig själva.
Förutom taiko (= stor trumma) dvs flera olika sorters trummor i olika storlekar spelade de även på shamisen och koto, klassiska japanska strängintrument, flöjt och små cymbaler.
Bilder lånade från www.linternaute.com
Del 2: Sigge
Skogsville's one night stand - Sigge.
Varför valde du just det namnet och vilka andra namn funderade du på?
Han hette Steve men vi bytte till Sigge som vi gillar bättre. Hade funderat på en fotbollsspelare till men hittade ingen som passade.
När är din hund född?
Han är född 2006-10-03
Vilken ras är den och vilken färg har den?
Det är självklart ;-) en italiensk vinthund, han är svart med vita tecken.
Vad väger din hund?
Han väger bara 4,8 kg, men nu har han gått upp lite.. så jag hoppas han väger 5 kg nu iallafall. Han är 38 cm hög
Vart köpte du hunden?
Jag köpte honom hos kennel Skogsville i Borås, Dalsjöfors.
Varför valde du just den rasen?
Eftersom jag redan hade en italienare, och älskar rasen ville jag självklart ha en till av samma ras och samma kön!
Har du deltagit i några tävlingar med hunden?
Jag har ännu inte tävlat med honom, men uppfödarna har ställt ut honom och jag har för mig att det var rätt bra resultat. Om han utvecklas mer socialt kommer jag att ställa honom i november vid Växjö internationella utställning!
Är hunden rädd för något?
Tyvärr är han rädd för ganska mkt, han är skygg och vaksam mot ljud, folk osv. Men det blir bättre och bättre och han har utvecklats mkt sen han kom för 2 ½ månad sen. Han är väldigt nyfiken och gör som Beckan gör så han blir mer och mer modig.
Vill du ha fler hundar av samma ras?
Nej två räcker!
Kan hunden några konster och lydnad?
Jag har inte haft honom så länge så Sigge kan inte så mkt än så länge men han har varit väldigt lättlärd så här långt. Han kan sitt, ligg och stå på bakbenen, hit/visslings kommandot, börjar lära sig stanna kvar. Han kan hoppa över hinder ute och på agilityplanen och över mitt ben.
Till alla som känner sig utmanade - varsegod!! =)
Ex Anna med Dino och Dorinda, Elsa och Balto
Cilla med Essi och Yoyo
En utmaning, del 1: Beckham
Eftersom jag nu mera har två svarar jag separat, för att ingen ska bli förvirrad! =)
Vad heter din hund?
Skogsville's fly me to the moon - Beckham. Även kallad: Beckan, Beck, Beckis + tusen andra smeknamn
Varför valde du just det namnet och vilka andra namn funderade du på?
Han hette Beckham när jag köpte honom och jag behöll det för jag kom inte på något bättre, det är svårt att namnge någon som man inte känner heller känner jag så här i efterhand. Jag funderade på grekiska gudanamn typ Akilles och liknande namn.
När är din hund född?
Han är född 2004-05-29
Vilken ras är den och vilken färg har den?
Det är självklart ;-) en italiensk vinthund, han är svart med vita tecken.
Vad väger din hund?
När han vägdes senast vägde han faktiskt 6,5 kg.. jag var lite ckockad själv... nu är han lite bantad, så kanske 6,3?
Han är 38 cm hög
Vart köpte du hunden?
Jag köpte honom hos kennel Skogsville i Borås, Dalsjöfors.
Varför valde du just den rasen?
Jag ville ha en liten ras men inte pytteliten, kort lättskött päls, inte kräva för mkt motion och träning eftersom det är min första hund, inte vara för svår utan lättlärd, lätt att ta med osv. Italienaren passar mig som handen i handsken, jag hade först funderat på en annan lite fin ras, dvärg pinscher men idag vet jag att det inte hade passat mig så bra. Jag vill ha så lite terrier som möjligt i min hund. Sen är ju vinthundar otroligt vackra att titta på och italienaren inte minst!
Har du deltagit i några tävlingar med hunden?
Jag har ställt ut honom en gång, då fick han en 1, och jag var jättenöjd med det. Sen har det inte blivit mer, jag har så dåliga tävlingsnerver. Min väninna "tjatar" ofta på mig om att tävla agility, men jag vågar inte riktigt och jag tycker inte att Beckan är tillräckligt lydig, snabb är han men han har ibland en tendens att "lulla" iväg på annat...
Är hunden rädd för något?
Smällare, raketer och skott
Vill du ha fler hundar av samma ras?
Nej två räcker!
Kan hunden några konster och lydnad?
Beckan kan otroligt mkt, han kan spåra bra, är jätteduktig på apportering (hämta direkt, sitta/stå kvar och hämta när jag har kastat och hämta då jag skickar iväg honom för att hämta något som jag har placerat ut själv), superduktig på agility och klarar alla hinder - ibland vill han inte gå igenom den platta tunneln utan att man håller upp lite i slutet, han "förstår" många ord och kombinationer av ord - gå in där, är du hungrig, ska vi gå ut, du får stanna här, följa med, försiktigt, akta osv. Han kan många trix; sitt, ligg, ligg på sidan, rulla runt, dansa/snurra runt/ give me five, höger tass, vänster tass, slalom, stuss (hoppas rakt upp), stå (stå på bakbenen), krypa, hämta saker som man kan peka ut, vänta, stanna, hit/en viss visslingston... Hoppa genom en ring som man gör med sina egna armar, hoppa över benet i olika höjder, krypa under knät, han kan hoppa upp där man ber honom (ex en fåtölj, soffan, sängen) och likaså hoppa ner på kommando. Jag har tränat mkt med röst och handtecken i kombination, så han lyder även de flesta handtecken utan problem. Det är det jag kommer på nu.
Rött rött rött
Först är det det nya halsbandet och halsbandet som fått nya sömmar! Sen kan ni kolla hur halsbandet såg ut innan. Sen har vi en hund som inte vill vara med på bild... vi har lite att träna på där.. ;-) Och jag vet inte om denna var den bästa bilden precis... Jag är väldigt nya med båda halsbanden nu! Men Sigges har så smal hals, 22 cm knappt, så det är jättepilligt och svårt att sy för det går inte att trä på halsbandet på maskinen, som jag gör med de andra. Nyligen sydde jag ju åt lite större hundar, stor skillnad....
Taggtråd
Ett par har vid olika tillfällen önskat lödda ringar till de saker jag syr och jag har många gånger försökt få tag i det. Men det har varit svårt. Och när jag ser halsbandet här så är jag glad att den d-ringen inte var lödd, för då hade det kanske inte gått så bra som det gjorde idag. Dock gäller ju inte detta selarna som jag i fortsättningen ska ha enbart lödda ringar till. Men till halsbanden, jag vet i 17.
Sigge har varit jättepigg sen och lekt massor. Och faktiskt för första gången har hundarna lekt ihop idag! Jättekul!
Jag filmade dem lite idag och det blev rätt bra men tyvärr blev de för stora för att lägga ut... och den som är kortast funkar heller inte att lägga ut... jag och teknik säger jag bara.... =/
Utfodring...
Blommor och hundar
Här är mina blommande blommor här hemma:
Söta saint paulor i rosa och violett, jag har en vit med men den blommar inte för tillfället, men snart slår många knoppar ut igen. Härligt!
Tre av mina orchidéer, underbara blommor som blommar länge länge. Jag har en gul till, en vit som precis blommat över och en röd som jag hoppas kommer blomma i år.
Frid
Frid
Oroliga hjärta,
glöm all smärta.
Bygg ett eget bo,
unna dig ro.
Sluta brinna,
låt tiden vinna.
Insikten är din vän,
lev, njut och känn!
Jag förstår...
Halsband och täcken
Vackra greyhounden Öga med sitt nya halsband
Fint brett halsband till salukin Raj´ha, i svart, grått och guld. 
Grått och organge till Beckan. Grått skinn, sömmar längs sidorna. Rött till Sigge, dubbelt skinn med smalt band även här. Rött nylonband till var fint tycker jag. 
Rött är Sigges färg! Nya tyger
I februari har jag sytt en hel del. Tidigare har jag ju visat de två whipparna som har fått varsitt halsband i guld. Men även mina egna hundar har fått nya halsband liksom en greyhound vid namn Öga. Det har även blivit ett par täcken. Nu har jag precis beställt nya tyger också, så det kommer att bli mer täcken framöver. Några täcken börjat bli riktigt slitna här hemma och då är det dags att rensa, och sy nytt. Tyger som jag kommer att få hem snart är bävernylon i svart och lime - jag älskar grönt i alla dess nyanser (nästan) och http://www.stoffochstil.se/ har fått in nya färger både på bävernylontygerna och regntygerna. Sen har jag beställt hem nytt svart fuskskinn och några olika fleecefärger: nougatbrunt, mörkbrunt, paprika och orange samt grå teddy.
limefärgad bävernylon 
svart skinn
grå teddy 
mörkbrun och nougatbrun fleece
paprika och organge fleeece
Så planen är ett sy två fleecetäcken av kombinationerna ovan (brunt/brunt och orange/paprika), två täcken i lime (bävernylon) med svarta detaljer och svart insida, två svarta bävernylontäcken med teddyinsida och grå detaljer. Jag tror det blir jättefint! =) Bävernylontäckena är främst inför nästa säsong, likaså fleecetäckena. Inför våren här har jag tänkt att sy ett tunt regntäcke i turkos av gammalt tyg jag har kvar hemma. Sen blir det fler halsband såklart. Ja, mina hundar har alldeles för mycket grejer, mer än vad de behöver. Men jag tycker det är kul att vara kreativ och sy. Jag hade gärna sytt mer åt andra, särskilt roligt är det när jag får händerna fri, helt eller delvis. Jag har så många idéer som inte passar mina egna hundar som hade varit roliga att sy åt någon annan. Tänk lila bävernylontäcke med lila fleece på insidan, eller cerise regntäcke med rosa insida eller varför inte vitt fuskskinn och något fint band!! Mer färg och fantasi till oss alla! Nu finns t o m regntyg i prickigt rosa och randigt lime/blått! De flesta halsband jag har sytt har varit svart och guld (med guldbandet) och svart täcke med grå fleece. Jättefint både och men eftersom de flesta väljer detta, så syr jag annat och mer färg till mina egna!
Bilderna har jag lånat från stoff och stilshemsida! www.stoffochstil.se
Vad mer i februari...
Jag fyllde år i början av månaden... Och vi hade familjefika och värsta hundpartyt, tre taxar, två italienare och en border terrier... Max har vuxit som synes, lilla gullunge! =) Och så kan man se lite av brorsans tatueringar!
Jag kom med på en bild iallafall.. hehe..
Andreas har gjort en ny tatuering, en klassisk koifisk som simmer ut på foten.. Här helt nygjord.
Sen fyllde pappa år och den dagen var jag faktiskt ledig, skönt med en ledig dag mitt i veckan. Så vi har mina föräldrar och åt lunch och hundarna var som vanligt hungriga och spekulanter på steken... Ja, Sigge har gått på sig lite sen han kom till oss. Men det är bara bra! Mars är redan här
Först gick vi genom skogen på grusvägar och nästan inga andra var ute den dagen. Märkligt! Bilderna ovan visar verkligen hundarnas olika personligheter på ett bra sätt. Beckan han lunkar på, Sigge han flyger! =)
Sen kom det bokskog och sen bar det neråt sjön...
Isen är tjock, jag är själv nojjig vad gäller is...men det var folk ute på isen långt ute... jag tror inte hundarna hade koll på att de egentligen gick på sjön! På promenad
De första är från börja av februari, vi hade ett par veckor med riktigt kallt väder, snö och minus 10. Det var härligt, för vi hade sol och blå himmel många dagar!
De här bilderna är från förra helgen. Nu har det varit töväder, snö, is, tö... osv.
Vi har haft många härliga vinterdagar i år!
Stranded - dokumentär om flygkraschen i Anderna 1972
Men tillbaka till Stranded. Det gjordes en film på 90-talet som heter Alive, som är baserad på denna händelse i Anderna 1972. Jag har inte sett den, och det finns ingen anledning att göra det. Det finns även en bok. Den ska vara bra, men jag finner inga skäl att läsa den för tillfället. Men se Stranded.
Vill du läsa mer och se autentiska bilder, besök denna blogg: http://mosskin.se/2009/02/01/stranded/ eller här:
http://en.wikipedia.org/wiki/Uruguayan_Air_Force_Flight_571#Books_2
Sammanfattning: "Den 13 oktober 1972 gick ett rugbylag från Montevideo ombord på ett passagerarplan mot Chile, där de skulle spela match. Men planet försvann från radarskärmarna och alla trodde att hoppet var ute...
Ett par dagar före jul återfanns 16 av de totalt 45 passagerarna vid liv. I 72 dagar hade de lyckats överleva efter att flygplanet kraschat mot en glaciär i Anderna.
35 år senare återvänder några av dem till olycksplatsen för att återberätta de plågsamma minnena om ofattbar uthållighet och vänskap på liv och död.
I dokumentären Stranded skildrar regissören Gonzalo Arijón, själv barndomsvän med en av de överlevande, den sanna historiens detaljer genom att varva intervjuer med arkivklipp och rekonstruktioner från olycksplatsen..."
Dokumentären, berättelserna lämnar ingen oberörd. Efter bara några minuter var jag fast. Och det gick inte att slita sig. Den visar människans överlevnadsinstinkt och samtidigt förmågan till medkänsla och empati, hur starka vi kan vara tillsammans, och hur utsatta vi är ensamma. Fantastisk upplevelse.
