the white carnation

Som sagt, lunchen började närma sig och vi började bli hungriga. Vi gick mot little Italy och efter ett tag var vi faktiskt där. Det var olidligt varmt... jag var nästan knäckt. Little Italy är inte längre så stort utan är bara några gator, framför allt med restauranger och inkastare. Vi hade bestämt innan att vi måste äta pizza i Little Italy och så blev det med. Men pizzan var tyvärr en besvikelse... men men... vi hade varit där iallafall.. och vi kunde dricka igen... vattnet hade tagit slut... sen gick vi vidare mot China town som är betydligt större.... det var en jättehäftig upplevelse och helt plöstligt var alla runt omkring oss kineser! Jag som älskar japan och kina shoppade såklart en del och det var väldigt billigt och då prutade jag inte ens vilket jag säkert borde gjort. Det blev en grön klänning, en väska i guld och rött och  en väggbonad.

 McDonalds såklart...     

  Ja sen skulle vi gå lite till... och var nere i hamnen Heli port och kollade på Manhattan och Brooklyn bridge. Det fläktade inte vid vattnet kan jag säga. Bilderna tog jag snabbt ute i solen för att sen springa in i skuggan... ni tror att jag överdriver hettan... men nej, det var faktiskt så pass fuktigt och varmt. Jag var nog lite grinig t o m vill jag minnas... nåväl....
  Brooklyn bridge - klassisk

  Heli port

...efter många om och men stod vi så i kö vid virgin megastore för att ANdres skulle få träffa NAS som är en av hans favoriter. Jag vet inte hur många timmar det tog... men 3-4 timmar var vi där och vi var helt slut sen. Men Andreas fick träffa NAS, byta några ord, ta lite bilder och få skivan signerad. NAS kommer från Brooklyn och är väldigt populär så det var lite speciellt. Detta var inte något vi planerat utan det bara blev så här att vi upptäckte den här skivsigneringen av en slump. Men så här var det hela tiden i NYC. Sen gick vi såklart hem och det är nog det sjukaste av allt... jag fattar inte hur vi orkade... men det var helt enkelt inte lönt att ta en taxi när det inte gick att komma fram med bil... vi var såklart helt slut sen och tog en subway  på kvällen.. Där var faktiskt en otroligt komisk incident, vi skulle handla varsin macka på subway och när vi skulle betala så förstod vi inte vad det kostade... vi frågade om flera gånger och vi hörde fortfarande inte vad han sa. Amerikaner är väldigt dåliga på engelska... (detta var indier eller pakistanier och de har lite speciellt dialekt) så när mannen i kassan tillslut hämtade en kollega så förstod vi äntligen... mackorna kostade [tö:tin] -- dvs 13 dollar. vi har skrattat mycket åt det här sen.... och somnade väl typ halv 10.